Tove Ekelund medverkar i Fråga Doktorn

Att ta hand om sin röst och förebygga röstproblem uppmärksammas allt mer. Tove Ekelund medverkar i SVT:s program Fråga doktorn.

Digitala verktyg – en självklarhet

Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) publikation (2020) – Digitalt lärande för att nå målen – är ett stöd för att utveckla goda lärmiljöer där digitala verktyg är en naturlig del.

2017 förtydligades skolans styrdokument med beslut om att skolan ska stärka elevernas digitala kompetens med krav på digitalisering av undervisningen. För att minimera risken att elever kommer efter i skolarbetet, till exempel på grund av läs- och skrivsvårigheter, är det viktigt att tidigt införa digitala verktyg vilket också gör att dessa blir ett naturligare inslag i skolmiljön.

Förutsättningarna för att kunna erbjuda tillräckligt med support är att lärarna håller sig ajour med utvecklingen på området och själva lär sig program och utrustning för ett optimalt användande i den dagliga undervisningen. Flera studier påvisar hur betydelsefull lärarens kunskaper om och användningen av de alternativa verktygen är för vilket resultat användandet kommer att ge. Ofta behöver alternativa verktyg anpassas efter elevens individuella profil och därför är det nödvändigt att lärarna lär sig program och utrustning grundligt. 

Vad är skillnaden på extra anpassningar och särskilt stöd?

Extra anpassning utan åtgärdsprogram

  • Stöd som oftast ges inom den ordinarie undervisningen. Det är mindre omfattande insatser som läraren kan ge utan ett formellt beslut.
  • Hit räknas till exempel extra tydliga instruktioner, extra lästräning, anpassade datorprogram eller kortare stödinsatser av en specialpedagog.

Särskilt stöd med åtgärdsprogram

  • Mer genomgripande insatser som föregås av en utredning och dokumenteras i ett åtgärdsprogram.
  • Till exempel regelbundna specialpedagogiska insatser i ett ämne under längre tid, placering av eleven i särskild undervisningsgrupp eller anpassad studiegång där ett ämne kan tas bort.

Hos Skolverket kan du bland annat läsa om exempel på vad extra anpassningar i undervisningen kan vara, exempel på särskilt stöd och hur ett åtgärdsprogram ska utformas både till innehåll, form och uppföljning. Ett åtgärdsprogram är en kontinuerlig process som med täta intervaller ska följas upp och utvärderas.

Rätt pedagogik räddar 8 av 10 barn från dyslexi

Professor Mats Myrberg betonar att det är lärarens kompetens som avgör om elevernas läs- och skrivinlärningen blir framgångsrik.  För att lyckas med detta behöver lärarutbildningen innehålla ett tydligt specialpedagogiskt fokus på läs- och skrivpedagogiken i  syfte att förebygga och bemöta läs- och skrivsvårigheter. Lärarna behöver den kompetens som krävs för att ge alla barn det stöd de behöver.

Hos Kod-Knäckarna kan du läsa mer.

Förbättra din röst – ny självhjälpsbok med effektiva röstövningar

Boken En logopeds 10 tips till en bättre röst ger dig verktygen att själv påverka och förändra din röst. Den riktar sig till dig som vill förbättra din röst eller till dig som har ett röstkrävande yrke och vill förebygga röstproblem. Den riktar sig också till dig med röstproblem och som behöver hjälp för att hantera dem. Med hjälp av bokens tips och övningar lär du känna din röst och hittar just ditt avspända röstläge, så att rösten blir mer hållbar och uttrycksfull.

Tipsen i boken och de effektiva övningarna är baserade på aktuell forskning och skrivna för att vara enkla att följa. Röstövningarna är också digitalt tillgängliga genom de QR-koder som finns tryckta vid bokens övningar. QR-koden skannas enkelt med hjälp av en telefon eller surfplatta och direkt kommer en film- eller ljudfil fram som visar hur man gör övningen. Tack vare dessa QR-koder finns det ingen risk att du glömmer bort hur övningen ska göras. Följer du tipsen och gör de övningar som just din röst behöver, ökar du direkt möjligheten till en mer välfungerande röst.

Öka kunskapen om språkstörning i landets skolor

Specialpedagogiska skolmyndighetens – SPSM –  nationella kartläggning gjordes för att kartlägga om det finns tillräckliga kunskaper om elever med språkstörning så att de får rätt anpassningar och stöd i skolan. SPSM konstaterar i rapporten ”Vi behöver öka kunskapen kring språkstörning” att ”kartläggningen visar att det finns ett stort behov av att öka kunskapen om språkstörning ute i våra skolor och kommuner. Det handlar både om ett behov av att skapa en större förståelse för språkstörning i allmänhet, men också om ett behov av kunskap kring hur lärmiljöer kan anpassas och läromedel användas i undervisningen för elever med språkstörning”. ​Rapporten finns att läsa på SPSM.

Begreppet språkstörning används för att beskriva personer vars språkliga färdigheter inte ligger på förväntad nivå i relation till ålder och övrig utveckling. Många har särskilt svårt med samtalsfärdigheter, berättarkompetens och meningsbyggnad vilket innebär svårigheter med att uttrycka sig, förstå eller använda språket. Ca 7–10 % av alla elever har en språklig svårighet och för att ge dem rätt anpassningar och stöd behöver skolan finna fungerande sätt att anpassa undervisningen på. 

Eftersom det ställer stora krav på lärarens kompetens vad det gäller bemötande och sätt att undervisa elever med språkstörning samt en tillrättalagd lärandemiljö har SPSM tagit fram ett stödmaterial med konkreta förslag. Stödmaterialet – Språkstörningen en pedagogisk utmaning – kan antingen köpas som en bok eller kostnadsfritt laddas ner på SPSM hemsida.