Dyslexi är ett annat ord för specifika läs- och skrivsvårigheter. Kärnsymptomet vid dyslexi handlar framför allt om avkodningssvårigheter och dessa har i sin tur en negativ inverkan på läshastighet och läsförståelse. Dessutom har dyslektiker oftast ordmobiliseringssvårigheter, svagt auditivt korttidsminne samt rättstavningssvårigheter. Diagnosen är inget som ”går över” eller ”växer bort”. Dyslexi kvarstår och klassas som en bestående
funktionsnedsättning.
Dyslexi är en medfödd inlärningssvårighet som förklaras med att hjärnan har svårigheter med att uppfatta, hantera och tolka språkljud. Idag vet man att dyslexi inte har med intelligens att göra, eftersom man kan vara mycket begåvad men ändå ha problem med att läsa och stava. Dyslexi förekommer med andra ord inom alla begåvningsnivåer.
Det har länge ansetts att fler pojkar än flickor har dyslexi, men idag tror forskare att mörkertalet bland flickorna är stort och att det inte skiljer så mycket mellan könen. Dyslexi är ärftligt, men det är inte dyslexin i sig som ärvs, eftersom omfattningen varierar och visar sig på olika sätt hos olika personer. Det som ärvs är en genetisk bas som bidrar till en större sårbarhet för att utveckla läs- och skrivsvårigheter.
Läs mer i boken Om Dyslexi: Läs-, skriv- och språksvårigheter.
Boken finns att köpa överallt där böcker säljs, till exempel på Bokus, Adlibris, Akademibokhandeln, Studentlitteratur.
Cirka 5 – 8% av befolkningen anses ha dyslexi och det motsvarar minst en dyslektiker i varje klass! Eftersom skolan är baserad på att läsa och skriva, behöver både attityder och förhållningssätt förändras, så att dyslektiker får samma förutsättningar som icke-dyslektiker. Precis som skollagen föreskriver ska både lärare och vårdnadshavare eller andra som misstänker att en elev har dyslexi aktivt kräva hjälp.
För att du ska veta vad dyslexi kan innebära finns några kännetecken angivna här nedan. Du kanske känner igen några hos dig själv eller någon närstående. Vissa av dessa kännetecken kan vara mer tydliga än andra.
Dagens forskning lyfter fram den stora – och ibland avgörande – skillnad som assisterande lärverktyg har för dyslektiker. För att effektivt stödja lärandet, behöver eleven börja använda lärverktygen tidigt, så funktionerna känns naturliga innan eleverna börjar årskurs 3! Självklart ska lärverktyg inte ersätta forskningsbaserad läsundervisning och intensiv, systematisk lästräning. Däremot ska lärverktyg användas för att underlätta och skapa förutsättningar för måluppfyllelse.
Många vet inte hur eller vilka assisterande lärverktyg som kan användas. Här nedan ges därför några exempel på vanliga, effektiva assisterande lärverktyg tillsammans med filmer som visar hur de kan användas. Klicka på respektive lärverktygs länk för en beskrivning samt instruktionsfilm. Alla filmerna finns också samlade under fliken Lärverktyg.
Tyvärr finns det elever med läs-, skriv- och matematiksvårigheter som skolan inte identifierar och som därmed inte får rätt stöd och träning i tid. Skolinspektionen uppmärksammade problemet i en granskning år 2016 och konstaterade då att extra anpassningar och särskilt stöd ofta sätts in alltför sent, vilket kan vara förödande för elevens fortsatta kunskapsutveckling och självbild. Sedan många år vet man att tidigt insatta åtgärder är mycket viktiga för en bra läs- och skrivutveckling. Därför tog Skolverket år 2019 fram ett nationellt kartläggningsmaterial för att tidigt identifiera de elever som riskerar att få eller som redan har läs- och skrivsvårigheter och garantera att de får rätt stöd i rätt tid. Därigenom garanteras att de elever som behöver stöd i sin kunskapsutveckling tidigt fångas upp och verkligen får effektiva insatser för att förebygga framtida läs- och skrivsvårigheter.
Viktigast av allt är att så tidigt som möjligt göra en professionell dyslexiutredning så snart dyslexi misstänks! Läs mer om dyslexiutredningen. Vänta inte och tro att dyslexi ”växer” bort. Att läsa och skriva snabbt är i dagens högteknologiska och datoriserade samhälle nödvändigt, eftersom självbetjäning och skriftlig information numera allt oftare ersätter mänsklig kontakt. En effektiv läs- och skrivförmåga är därför en nödvändighet för att söka, sovra och använda kunskap i ett allt intensivare informationsflöde. Men underverket – att enkelt kunna ta del av innehållet i en text – är inte lättillgängligt och självklart för alla. Att läsa kan istället innebära ett mycket stort problem, nära förknippat med känslor av hopplöshet, förtvivlan och kanske även känslan av dumhet. Hur grava svårigheter som utvecklas, beror på en kedja av gynnsamma respektive ogynnsamma faktorer i individens språkutveckling och levnadsmiljö.
Så därför får det vara nog nu med vänta-och-se-mentaliteten! Skolan har en uttalad skyldighet att stödja elever som har svårigheter av olika slag och anpassa undervisningen efter elevens förutsättningar och behov! Acceptera inte att den åtgärd som sätts in för ditt barn – istället för att en professionell dyslexiutredning genomförs – kanske bara är några extra lästimmar i skolan och genom detta istället kan tvingas fortsätta att cementera fast helt felaktiga lässtrategier och ordbilder.
När du vill boka tid för en utredning kan du kontakta oss på något av följande sätt:
Har du ytterligare frågor kan du läsa mer under vanliga frågor.
Välkommen!
Nu finns boken Om dyslexi som talbok i Legimus. Det är MTM – Myndigheten för Tillgängliga Medier – som gjort boken möjlig att lyssna på. Legimus är ett digitalt bibliotek med inspelade talböcker. Kontakta ett bibliotek för att få tillgång till tjänsten.
Nu kommer boken Om dyslexi – läs-, skriv- och språksvårigheter i en ny upplaga – uppdaterad i enlighet med aktuell forskning, skollagsändringar och läroplanen Lgr22. Denna andra upplaga innehåller också ett nyskrivet kapitel utifrån författarens forskningsområde: elever med särskild begåvning och twice-exceptionality – 2e, vilka konsekvenser detta kan få för undervisningen och vad som kan stötta kunskapsutvecklingen för dessa elever.
Att ta hand om sin röst och förebygga röstproblem uppmärksammas allt mer. Tove Ekelund medverkar i SVT:s program Fråga doktorn.
Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) nya publikation – Digitalt lärande för att nå målen – är ett stöd för att utveckla goda lärmiljöer där digitala verktyg är en naturlig del.
© Logopeditjänst | Administration
0525-224 25
