Titeln logoped är yrkesskyddad och får bara användas av legitimerade logopeder. Det är Socialstyrelsen som utfärdar legitimation för personer med hälso- och sjukvårdsyrken. Logopedutbildningen är en 4-årig paramedicinsk utbildning, bestående av kurser i logopedi, medicin, psykologi och lingvistik.
De flesta logopeder arbetar antingen inom regioner, kommuner eller inom privat hälso- och sjukvård. En logoped utreder, diagnostiserar och behandlar människor i alla åldrar för bland annat dyslexi, dyskalkyli, språk-, tal-, röst- eller sväljsvårigheter. Numera arbetar alltfler logopeder på skolor och kan med sin yrkeskompetens tillföra viktig kunskap i olika frågor. När logopeders kunskaper används i klassrummen såväl som inom elevhälsan, ges skolan bättre förutsättningar att skapa språkligt tillgängliga lärmiljöer. Logopeders närvaro har därför stor betydelse för elevers utveckling mot kunskapsmålen och kan bidra till ökad trygghet för eleverna när lärandet görs mer tillgängligt.
Inom hälso- och sjukvården används diagnosmanualer för att klassificera en medicinsk diagnos. Att ställa en medicinsk diagnos och använda klassifikationskoden F81.0 – Specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi får endast legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal göra. Till den yrkeskategorin hör inte specialpedagoger eller speciallärare.
Specialpedagogutbildningen är en flerårig påbyggnadsutbildning för redan utbildade lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har minst tre års yrkeserfarenhet. Beroende på vilken grundutbildning specialpedagogen har, ligger denna till grund för inom vilka årskurser som specialpedagogen är verksam. Huvudregeln är att grundutbildning baseras på den skolform som specialpedagogen arbetar i. Efter fullföljda studier utfärdar lärosätet en specialpedagogexamen. Det går inte att bli legitimerad som specialpedagog. Det finns lärare som har kurser i specialpedagogik, men det betyder inte att de har en specialpedagogutbildning och en specialpedagogexamen.
Enligt examensmålen ska en specialpedagog bland annat kunna leda utvecklingen av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever i verksamheten. Specialpedagogen genomför pedagogiska utredningar, samverkar vid utformandet av åtgärdsprogram samt handleder lärare, rektorer och annan personal. Detta för att skolans verksamhet ska kunna erbjuda så goda lärandemiljöer som möjligt. Specialpedagogen kan genom sin kompetens ge stöd till bland annat skolans elevhälsoteam där specialpedagogen har en självklar roll. För att bidra till god kvalitetssäkring av verksamheten ska också ett fortlöpande utvecklingsarbete med uppföljning och utvärdering av insatser regelbundet genomföras för att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer.
Tidigare fanns det specialpedagogutbildning med inriktning mot tal. Idag ges inte denna inriktning längre. De specialpedagoger som gått utbildningen kallas ofta för talpedagoger och arbetar i huvudsak med arbetsuppgifter som syftar till att förstärka den kommunikativa förmågan för barn i de yngre åldrarna. Till exempel genom att träna olika språkljud. En talpedagog är ingen logoped.
År 2008 återinfördes speciallärarutbildningen efter många års uppehåll. Speciallärarutbildningen är en flerårig påbyggnadsutbildning för redan utbildade lärare som har minst tre års yrkeserfarenhet. Inriktningen väljs med utgångspunkt i lärarens grundutbildning – eller med kompletterande kunskaper – som måste bestå av minst 22,5 poäng i inriktningsämnet. Exempel på inriktningar är språk-, läs- och skrivinriktning eller matematikinriktning. Efter fullföljda studier utfärdar lärosätet en speciallärarexamen. Det går inte att bli legitimerad som speciallärare.
Enligt examensmålen ska en speciallärare kunna arbeta med undervisning av elever som har behov av stöd. Beroende på den valda inriktningen i speciallärarutbildningen kan specialläraren till exempel arbeta direkt med elever och ge stöd i svenska eller matematik. En speciallärare har med andra ord fördjupade kunskaper inom sitt ämne, till exempel språk-skriv- och läsutveckling samt vilka pedagogiska förändringar i lärmiljön som är språk, läs- och skrivfrämjande. En speciallärare arbetar även förebyggande med att undanröja hinder i olika lärmiljöer och utveckla arbetet gällande stödinsatser i form av extra anpassningar.
I sammanhanget bör det nämnas att det därför finns speciallärare med inriktning mot språk- läs- och skrivutveckling som har mer kunskaper om läs- och skrivsvårigheter än vad en specialpedagog har. Dock finns det specialpedagoger som ytterligare har fördjupat sina kunskaper inom läs- och skrivområdet och som därmed kan ha ännu högre kompetens.
Nu finns Om dyslexi som talbok i Legimus. Det är MTM – Myndigheten för Tillgängliga Medier – som gjort boken möjlig att lyssna på. Legimus är ett digitalt bibliotek med inspelade talböcker. Kontakta ett bibliotek för att få tillgång till tjänsten.
I boken förklaras bland annat hur dyslexi utreds, vad diagnosen dyslexi innebär och dyslexi i relation till språkstörning. Här tas också skolans skyldigheter upp i enlighet med skollagen, liksom vad extra anpassningar och särskilt stöd innebär.
Att ta hand om sin röst och förebygga röstproblem uppmärksammas allt mer. Tove Ekelund medverkar i SVT:s program Fråga doktorn.
Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) nya publikation – Digitalt lärande för att nå målen – är ett stöd för att utveckla goda lärmiljöer där digitala verktyg är en naturlig del.
© Logopeditjänst | Administration
0525-224 25
