Vad är språkstörning?
I dagens samhället ställs krav på att kunna läsa och skriva, att ha ett bra ordförråd, att kunna tala precist och tydligt, att uttrycka sig grammatiskt korrekt och samtidigt vara social kompetent. Barn utvecklar sitt språk i olika takt och cirka 5 – 7 % utvecklar inte språket som förväntat. Språksvårigheter visar sig huvudsakligen som problem med att förstå och/eller producera språk. Det finns också en ärftlighet för sen språk- och/eller talutveckling. Detta gäller inte bara i den närmaste familjen, utan kan finnas hos till exempel mor- och farföräldrar eller kusiner.
Tidig identifiering och utredning kan vara av avgörande betydelse.
Viktigt att utreda tidigt
Generellt anses svårigheter med språk och tal vara ett av de vanligaste problem hos förskolebarn. Hos många av dessa barn kommer problemen att växa bort, men hos några kommer de att kvarstå. Det kan inte nog betonas hur betydelsefull en utredning är för att tidigt kunna diagnostisera eller utesluta en språkstörning hos barnet. Vissa har språksvårigheter som en del av en annan diagnos, exempelvis autismspektrumtillstånd. Då är inte språksvårigheten den primära diagnosen. Dessa barn är i stort behov av en tillrättalagd och anpassad tillvaro. En utredningen ger svar på hur denna bör utformas för det individuella barnet.
Olika områden
Språksvårigheter innebär att ha problem med att förstå och/eller att göra sig förstådd. Vissa kan ha svårt med att använda språket (se språkljudssystemet och syntax) men har inga förståelsesvårigheter. Andra kan ha svårigheter både med att använda och förstå språk. Det kan också vara så att det kan låta som om individen har ett fungerande språk (se språkljudsystemet och grammatik) men som har underliggande svårigheter med förståelsen.
Språkliga svårigheter kan visa sig inom ett eller flera av följande områden:
- Motoriken – hur tungan och munnen rör sig för att uttala olika språkljud
- Språkljudssystemet – språkljuden som finns i språket, exempelvis kan barnet säga ”tatt” istället för ”katt”
- Syntax och grammatik – hur ord och delar av ord sätts samman till meningar. Språket låter ofta som ett yngre barns: barnet säger ”gådde” istället för gick. Det är även vanligt att barnet har problem med ordföljden liksom att funktionsord som till exempel ”och, men, eller” utelämnas.
- Språkförståelse – betydelsen av meningar, ord eller delar av ord. Det är inte så att barnet antingen förstår språk eller så gör det inte. Det är mer komplicerat än så. Många barn med språksvårigheter har problem med korttidsminnet. Svårigheterna kan då visa sig genom problem med att komma ihåg ljud, ord och meningar när meningarna är längre, innehåller mycket information och kanske har flera komplicerade ord. Detta visar sig ofta genom svårigheter med att välja ut och förstå viktig information i kollektiva besked som blir givet i en stor grupp. De får då oftast med sig bara delar av informationen. Svårigheterna blir ofta mer märkbara och ökar i takt med att textmängder, krav och tidspress ökar. Även i lekar kan problem med språkförståelsen visa sig, då lekar också kräver god begreppskunskap och ett gott ordförråd, exempelvis rollekar som brandman eller frisör. Dessa lekar försiggår vanligtvis i fantasin och barnet måste då använda språket utan stöd av situationen, snabbt hinna uppfatta vad som sägs, kunna ge relevanta svar och ta den andres perspektiv. Ofta får barn med språksvårigheter underordnade roller i lekar som att vara hund eller katt.
- Pragmatik – hur språket används i olika social sammanhang. Förmågan att veta vad man säger till vem och när.
Varningstecken som bör utredas
Varningstecken på språksvårigheter kan vara:
- Om ett litet barn är tystlåtet och inte jollrar så mycket
- Visar litet intresse för socialt samspel
- Bristande ordförråd
- Svårigheter att snabbt hitta det rätta ordet
- Bristande språklig uppmärksamhet oavsett ålder
- Om barnet inte kan säga enstaka ord vid 1 ½ års ålder
- 2-åringar som har brister i språkförståelsen
- 3-åringar som inte säger meningar med 3 eller fler ord.
- Om barnet har svårigheter med att förstå språkliga besked
- Visar lite intresse för böcker och att bli läst för
- Problem med att lära nya ord och har ett litet ordförråd för åldern
- 4 – 5-åringar som är svåra att förstå
- 5-åringar som inte böjer ord och som har en enkel meningsbyggnad
- Föredrar yngre lekkamrater
- Barn i skolåldern som har svårigheter med att komma ihåg given information
- Barn i skolålder som har svårigheter med att uttrycka sig i samtal och med att berätta historier
- Läs- och skrivsvårigheter
- Om du som förälder är orolig över barnets tal- och språkutveckling!
Förmågan att kommunicera är mycket viktig då det är genom den som vi kan lära oss, förstå och utvecklas. Därför är det så viktigt att barn med dessa svårigheter tidigt blir identifierade och professionellt utredda så rätt träning och behandling kan påbörjas så barnet kan få fortsätta att utvecklas.
Framtida konsekvenser
För många av de barn som haft en sen eller avvikande språkutveckling framkommer också läs- och skrivsvårigheter senare under skoltiden. Därför är det mycket viktigt att språkförmågan noggrant undersöks av logoped då svårigheterna senare kan visa sig med problem som rör koncentration, inlärning eller allmän trivsel i skolan och vardagen. Dessa barn är i stort behov av en tillrättalagd och anpassad undervisning och utredningen ger svar på hur denna ska utformas för det individuella barnet.
Logopeditjänsts unika kompetenser
Tyvärr saknas den specialpedagogiska kompetensen på många skolor eller är långt ifrån tillräcklig. Logopeditjänst har den unika kombinationen av dels den logopediska kompetensen, men också det specialpedagogiska kunnandet vilket ytterligare ökar kvaliteten på våra utredningar. Därför lämnas till alla utredningar skräddarsydda förslag på träning och behandling, undervisningens utformning och andra kompensatoriska strategier samt förslag på lämpliga anpassningar som är baserade på Logopeditjänsts specialiserade kompetenser.
STAMNING
Stamning är en rytmstörning av talet där ord/ljud/stavelser repeteras, förlängs eller med en blockering av ljud- och/eller luftströmmen. Stamning kan yttra sig på många olika sätt och variera beroende på person och ålder. I förskoleålder kan stamning uppträda periodiskt; det vill säga att barn som stammar kan ha perioder med flytande tal utan stamning.
I de flesta fall startar stamningen i 2 – 5 års ålder, vilket också är en period då barnets språkliga utveckling är mycket kraftig. Stamningen utvecklas oftast gradvis, men kan ibland uppstå helt plötsligt. Stamning förekommer hos cirka 5 % av alla förskolebarn och förekomsten avtar med stigande ålder. För skolbarn är siffran 1 %. Det är också fler pojkar än flickor som stammar.
Det är mycket viktigt att barn som stammar omgående kommer för logopedisk utredning och bedömning om stamningen ska diagnostiseras eller uteslutas. Tidig identifiering och behandling är också av stor betydelse då fortsatt stamning också kan ha en negativ inverkan på självbilden och även på sikt kan ge utslag i ytterligare problem såsom beteende-mässiga, sociala, skolrelaterade och psykiska problem. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visat sig ha god effekt vid behandling av personer som stammar. Läs mer om KBT här.
AFASI
Afasi är en förvärvad (inte medfödd) språksvårighet efter en skada på hjärnan. Det kommer plötsligt och kan drabba människor i alla åldrar. Många får afasi på grund av stroke – ett så kallat slaganfall. Stroken kan antingen bero på en blodpropp eller en hjärnblödning.
Afasin gör det svårt att prata med andra och det kan vara svårt att hitta och uttala ord, förstå det som andra säger, läsa, skriva och räkna. Intellektet är oftast precis som förut trots språksvårigheterna.