Begreppet särskild begåvning används i denna text i enlighet med Skolverkets benämning. Särbegåvning är ett annat ord för samma sak. Cirka 5 procent beräknas ha en särskild begåvning. Det finns inte någon entydig definition av vad särskild begåvning är, men det brukar beskrivas som en intellektuell begåvning över genomsnittet som bland annat återfinns inom den matematiska eller språkliga domänen. De särskilt begåvade eleverna utmärker sig genom en snabb inlärningstakt, ett gott minne samt förmåga att tänka och resonera nyanserat och abstrakt. Variationen inom gruppen är stor liksom i vilken grad icke-kognitiva förmågor besitts, som till exempel motivation och egen drivkraft.
Men en del av de särskilt begåvade eleverna använder i stället begåvningen för att försöka passa in och bli accepterade och undviker att visa sin begåvning för att inte uppfattas som avvikande. I stället så underpresterar de i skolsammanhang och nöjer sig med en alltför låg undervisningsnivå. Andra vägrar anpassa sig till andra och upplevs som ”svåra” och/eller socialt inkompetenta. Det är inte ovanligt att adhd eller autismdiagnos då felaktigt misstänks.
Så även den som har lätt för att lära kan få svårigheter i skolan när elevens lagstadgade rättigheter inte uppfylls gällande identifiering, effektivt stöd, anpassningar och utmaningar.
Särskild begåvning är inte en diagnos i sig, vilket däremot dyslexi är – F81.0 specifika läs- och skrivsvårigheter (ICD-10). Definitionen av dyslexi är avkodningssvårigheter tillsammans med stavningssvårigheter. Ofta är läsförståelsen bristfällig, men med en högre hörförståelse eftersom avkodningssvårigheterna då inte längre skapar hinder för förståelsen. En del särskilt begåvade elever kan, trots dyslexi och sämre avkodningsförmåga, ändå ha en fungerande läsförståelse. Dessa elever kan med stöd av sin begåvning dra korrekta slutsatser om textens innehåll, vilket kan resultera i att dyslexi felaktigt avfärdas och remiss till logoped uteblir.
Det kan vara svårt att upptäcka särskilt begåvade elever med dyslexi. Denna tvåsidighet, 2e – twice-exceptional, betyder att det både finns en uppsättning med särskild förmågor men också en samtidig funktionsnedsättning. 2e-området är komplext eftersom det innebär att eleven kan behöva stöd utifrån såväl funktionsnedsättningen som begåvningen. Ibland maskeras dyslexin med begåvningen eller så kan begåvningen maskeras med dyslexin med risk för att den särskilda begåvningen avfärdas. Detta kan vara en förklaring till varför elever med särskild begåvning och dyslexi kan vara svåra att identifiera.
Den nya utgåvan av boken Om dyslexi: Läs-, skriv- och språksvårigheter innehåller ett nyskrivet kapitel utifrån författarens forskningsområde: elever med särskild begåvning och twice-exceptionality – 2e, vilka konsekvenser detta kan få för undervisningen och vad som kan stötta kunskapsutvecklingen för dessa elever.
Logopeditjänsts logoped Tove Ekelund forskar inom 2e-området med fokus på elever med särskild begåvning i kombination med dyslexi. Det är viktigt att elever med särskild begåvning tidigt uppmärksammas och blir sedda, förstådda och accepterade som de är så att deras utveckling inte försvåras. Eleverna har behov av anpassning och stimulans i skolan för att deras förmågor ska kunna utvecklas under skoltiden. Skolan behöver därför ge den särskilt begåvade eleven stöd som underlättar och undanröjer hinder för lärande, utan att för den skull göra avkall på de utmaningar som behövs för att upprätthålla motivationen.
Här finns en film som förklarar områdena särskild begåvning, dyslexi och 2e – twice- exceptional – som det kallas för när två ytterligheter förekommer samtidigt.
I Skollagen 3 kap. 2 § lyfts skolans viktiga uppdrag fram med att vara anpassad för alla och synliggöra varje elevs förutsättningar och behov för att ge en undervisning som motsvarar förmågan. ”Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling”.
Nu finns boken Om dyslexi som talbok i Legimus. Det är MTM – Myndigheten för Tillgängliga Medier – som gjort boken möjlig att lyssna på. Legimus är ett digitalt bibliotek med inspelade talböcker. Kontakta ett bibliotek för att få tillgång till tjänsten.
Nu kommer boken Om dyslexi – läs-, skriv- och språksvårigheter i en ny upplaga – uppdaterad i enlighet med aktuell forskning, skollagsändringar och läroplanen Lgr22. Denna andra upplaga innehåller också ett nyskrivet kapitel utifrån författarens forskningsområde: elever med särskild begåvning och twice-exceptionality – 2e, vilka konsekvenser detta kan få för undervisningen och vad som kan stötta kunskapsutvecklingen för dessa elever.
Att ta hand om sin röst och förebygga röstproblem uppmärksammas allt mer. Tove Ekelund medverkar i SVT:s program Fråga doktorn.
Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) nya publikation – Digitalt lärande för att nå målen – är ett stöd för att utveckla goda lärmiljöer där digitala verktyg är en naturlig del.
© Logopeditjänst | Administration
0525-224 25
