Begreppet särskild begåvning används för att beskriva en individ som har en
intelligens högre än genomsnittet eller som har särskilda förmågor inom ett
eller flera begåvningsområden – exempelvis inom språk, matematik, idrott
eller musik för att bara nämna några. Cirka 5 procent beräknas ha en särskild begåvning. I figuren här nedan ges exempel på begåvningsområden (blå ruta). Variationen inom gruppen är stor liksom i vilken grad icke-kognitiva förmågor besitts, som till exempel motivation och egen drivkraft.
Begreppet twice-exceptional används för att beskriva personer som har en särskild begåvning inom något begåvningsområde och som har en diagnostiserad funktionsnedsättning, till exempel adhd, dyslexi eller språkstörning (exempel i figurens gula ruta). Också på svenska sägs vanligen twice-exceptional eller så används förkortningen 2e (uttalas två e). 2e-området är komplext eftersom tvåsidigheten innebär att eleven kan behöva stöd utifrån såväl funktionsnedsättningen som begåvningen.
Färgerna i figuren symboliserar att 2e-eleverna är en unik grupp som har helt andra behov än om de ”bara” är särskilt begåvade eller ”bara” har en funktionsnedsättning. När färgerna blått och gult blandas framträder grönt och det är en egen färg. Med andra ord så är 2e-eleverna varken blåa eller gula, i stället är de både och, vilket är något annat.
Elever med både särskild begåvning och inlärningssvårigheter är i stort behov av lärares kompetens och förståelse för tvåsidigheten. När lärare har kunskap om både särskild begåvning och inlärningssvårigheter, och anpassar undervisningen efter detta, fungerar det ofta bra för dessa elever. De kan då både utveckla sin begåvning och få de insatser som krävs för att hantera svårigheterna.
Särskild begåvning är inte en diagnos i sig, vilket däremot dyslexi är – F81.0 specifika läs- och skrivsvårigheter (ICD-10). Definitionen av dyslexi är avkodningssvårigheter tillsammans med stavningssvårigheter. Ofta är läsförståelsen bristfällig, men med en högre hörförståelse eftersom avkodningssvårigheterna då inte längre skapar hinder för förståelsen.
Begreppet dold dyslexi används för att beskriva en form av dyslexi där läs- och skrivsvårigheter inte är uppenbara. Det handlar om elever som har en så hög förmåga att bearbeta information, både verbal och icke-verbal, att dyslexi inte märks vid första anblicken. De kan ofta kompensera för sina avkodningssvårigheter, vilket gör det svårare att upptäcka dyslexi. Elever med dold dyslexi utgör något av en paradox eftersom de kan ha problem med läsflyt och avkodning, men ändå visar upp en läsförståelse som ligger på samma nivå som eller till och med över deras jämnåriga. Genom att gissningsläsa, hoppa över ord de inte känner igen eller med stöd av sin slutledningsförmåga och begåvning kan de klara sig bra, åtminstone på ytan.
Tack vare goda verbala förmågor och förmåga att hitta strategier för att hantera sina svårigheter, når dessa elever ofta skolans krav och uppfyller betygskriterierna. Men detta kan leda till att dyslexin förblir oupptäckt, eftersom deras prestationer inte tydligt signalerar att inlärningssvårigheter finns. Detta innebär också att de riskerar att inte få det stöd de behöver i skolan, eftersom deras resultat verkar tillräckliga, trots de underliggande svårigheterna. Detta kan resultera i att dyslexi felaktigt avfärdas och remiss till logoped uteblir.
Boken Särskild begåvning och twice-exceptionality: inkluderande undervisning och pedagogisk differentiering är en bred och informativ resurs som tar utgångspunkt i aktuell forskning. Boken lyfter fram de komplexa aspekterna av de unika utmaningar och möjligheter som dessa elever står inför. Tillsammans med handfasta förslag ges insikter i hur lärmiljöer kan skapas för att berika och stimulera deras lärande. Eftersom twice-exceptionality innebär att eleven både har en särskild begåvning och en samtidig funktionsnedsättning, ger boken exempel på flera vanliga diagnoser, hur dessa kan inverka på lärandet och vad som kan stödja kunskapsutvecklingen.
Författare är Tove Ekelund som forskar om särskild begåvning och twice-exceptionality med fokus på dyslexi.
Den nya utgåvan av boken Om dyslexi: Läs-, skriv- och språksvårigheter innehåller ett nyskrivet kapitel utifrån författarens forskningsområde: elever med särskild begåvning och twice-exceptionality – 2e, vilka konsekvenser detta kan få för undervisningen och vad som kan stötta kunskapsutvecklingen för dessa elever.
Logopeditjänsts logoped Tove Ekelund forskar inom 2e-området med fokus på elever med särskild begåvning i kombination med dyslexi. Det är viktigt att elever med särskild begåvning tidigt uppmärksammas och blir sedda, förstådda och accepterade som de är så att deras utveckling inte försvåras. Eleverna har behov av anpassning och stimulans i skolan för att deras förmågor ska kunna utvecklas under skoltiden. Skolan behöver därför ge stöd som underlättar och undanröjer hinder för lärande, utan att för den skull göra avkall på de utmaningar som behövs för att upprätthålla motivationen.
Här finns en film som förklarar områdena särskild begåvning, dyslexi och 2e – twice- exceptional.
I Skollagen 3 kap. 2 § lyfts skolans viktiga uppdrag fram med att vara anpassad för alla och synliggöra varje elevs förutsättningar och behov för att ge en undervisning som motsvarar förmågan. ”Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling”.
I Skolverkets (2022) allmänna råd preciseras dessutom att skolan har ett ansvar att ge eleven de insatser som krävs för att främja elevens lärande och utveckling, även om eleven redan presterar på en nivå som motsvarar eller överstiger de formella betygskriterierna:
”Det innebär att eleven ska ges sådant stöd, även om eleven uppfyller de betygskriterier eller kriterier för bedömning som minst ska uppfyllas”.
Nu finns boken Om dyslexi som talbok i Legimus. Det är MTM – Myndigheten för Tillgängliga Medier – som gjort boken möjlig att lyssna på. Legimus är ett digitalt bibliotek med inspelade talböcker. Kontakta ett bibliotek för att få tillgång till tjänsten.
Nu kommer boken Om dyslexi – läs-, skriv- och språksvårigheter i en ny upplaga – uppdaterad i enlighet med aktuell forskning, skollagsändringar och läroplanen Lgr22. Denna andra upplaga innehåller också ett nyskrivet kapitel utifrån författarens forskningsområde: elever med särskild begåvning och twice-exceptionality – 2e, vilka konsekvenser detta kan få för undervisningen och vad som kan stötta kunskapsutvecklingen för dessa elever.
Att ta hand om sin röst och förebygga röstproblem uppmärksammas allt mer. Tove Ekelund medverkar i SVT:s program Fråga doktorn.
Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) nya publikation – Digitalt lärande för att nå målen – är ett stöd för att utveckla goda lärmiljöer där digitala verktyg är en naturlig del.
© Logopeditjänst | Administration
0525-224 25
